digital vägledning

Är "dark patterns" ett fortsatt bra begrepp på svenska?

När dark patterns inte länge är ett officiellt uttryck är det lämpligt att anamma ett svenskt och mer självförklarande begrepp.

I Sverige återspeglas sällan den namndiskussion som pågått i flera år i USA kring teknik- och designbegrepp med rötter i förtryck och fördomar. För vissa begrepp har den diskussionen pågått i decennier, till exempel när det gäller användningen av "master/slave" och "whitelist/blacklist" i it-sammanhang. Samtidigt lånas många begrepp över direkt till svenskan utan närmare ifrågasättande, även när det skulle vara bättre på alla vis att välja svenska ord.

Jag vill adressera användningen av "dark patterns" i Sverige, en term som i flera år pekats ut i USA som ett vanskligt uttryck. Metaforisk terminologi där "dark" och "black" uttryckligen ska förmedla något som är suspekt eller dåligt, har i forskning visat sig förstärka föreställningen att någon med mörk hy är mer benägen att begå en omoralisk handling.

Begreppet dark patterns – avseende "bedrägliga designuttryck" – myntades av den brittiska designern Harry Brignull år 2010 och har sedan dess ökat medvetenheten enormt hos digitala kreatörer, men också lagstiftare och jurister, om hur en rad olika knep kan användas för att vilseleda och exploatera människor i utformningen av digitala tjänster. I verkliga rättsfall, där Brignull allt oftare fått agera expertvittne, har det bidragit till att människor fått rätt mot företag som tydligt vilselett dem.

Brignulls arbete har gjort stor skillnad för ett stärkt fokus på integritet i designbranschen, men också på ett väldigt konkret sätt för utsatta människor.

Det bör noteras att debatten kring användningen av begreppet dark patterns inte varit lika framträdande i Storbritannien, men att Brignull med hänsyn till frasens internationella bruk valt att hörsamma och lyssna på den opposition som uttryckts i USA. Han har också tagit det beslutet trots att begreppet redan letat sig in i lagtexter.

Grundaren har själv övergett begreppet

Brignull släppte nyligen sin bok som kartlägger alla dessa bedrägliga designmönster. Boken heter nu Deceptive Patterns och ingenting annat. Likaså har den välbesökta webbplatsen som ligger till grund för hela fenomenet, och tjänat som referensverk i domstolar, bytt namn från Dark Patterns till Deceptive Patterns.

På webbplatsen, under History, kan vi läsa varför det beslutet togs (min översättning):

« Den här webbplatsen hette förut darkpatterns.org och området för utövandet av bedräglig design kallades "dark patterns". På inrådan av Kaushalya Gupta, och Tech Policy Design Lab hos World Wide Web Foundation, ändrades namnet till deceptive.design och termen ändrades till “deceptive patterns”. Förändringen speglar vår strävan att undvika språk som oavsiktligt kan bidra till negativa associationer eller förstärka skadliga stereotyper. »

Om man i sin organisation fortsätter att använda "dark patterns" tycker jag att det är på sin plats att också hänvisa till den här förändringen hos ämnesområdets grundare och officiella kanal. Och att man tar diskussionen om vilket begrepp man själv vill fortsätta använda.

Vill man göra som Brignull och hans team kan man till exempel enkelt gå från ett engelskt begrepp till ett annat och byta till "deceptive patterns". Vill man gå mot ett svenskt begrepp, vilket skulle göra termen mer tillgänglig och förståelig i Sverige, tänker jag personligen att bedräglig design eller bedräglig UX skulle fungera bra.

Onödigt att låsa sig vid ett engelskt begrepp när vi kan välja svenska ord

Det vore i min mening obetänksamt, och inte särskilt inlyssnande, att bibehålla dark patterns på svenska när det inte längre är det förordade begreppet ens hos personen som etablerade det.

Det är också viktigt att komma ihåg att metaforiska uttryck generellt kan ställa till problem för personer med olika språkliga utmaningar när de inte förklaras ordentligt. Metaforer kan ofta motverka begriplighet, samtidigt som de i vissa sammanhang förstås kan användas för att göra komplexa fenomen lättare att förstå. I vägledningen för webbutveckling har vi i många år kunnat läsa: "Undvik metaforer och språkliga bilder." Extra besvärligt kan det bli om metaforen dessutom är på ett annat språk.

Med det sagt känner jag att det här är en diskussion som behöver föras mer brett och att jag gärna skulle se en mer gemensam hållning till den här typen av terminologi i UX-/designbranschen. Ett sådant initiativ skulle kunna drivas och publiceras av en medlemsorganisation, till exempel STIMDI.

Om du funderar på att hjälpa din egen organisation med en egen språkguide kan jag verkligen rekommendera en titt på Intuits guide. Den beskriver hur de uttalat strävar efter begripligt och omtänksamt innehåll.

Inom UX poängterar vi ofta att små ord kan göra stor skillnad, och att tydlighet är viktigt för att främja inkludering. Det är bra när det anslaget tas på allvar för de begrepp vi använder inom vårt eget skrå.