Apple har lanserat sin iPad och har fått tuff kritik såväl som mer nyanserade omdömen. Jag tänkte ta tillfället i akt att belysa att mycket av kritiken bygger på felaktiga förväntningar om att iPad ska ersätta en dator. Mer rimligt är nämligen att den ersätter ett fotoalbum, ett brädspel eller en kokbok.

Det Apple har gjort är att skapa ett nytt produktsegment som människor febrilt försöker jämföra med något existerande. I mina ögon är iPad exempel på en Blue Ocean Strategy och taktiken är alltså att segla på hav där det inte finns några konkurrenter.

Jag har gjort följande värdekurva för att visa vad jag menar:

Färre egenskaper ger bättre egenskaper

Varje framgångsrik designer känner till att nyckeln till ett lyckat gränssnitt är att skala bort överflöd, inte att lägga till. På samma sätt vet en affärsstrateg att man måste jämka bort egenskaper hos en produkt för att ge tydligt företräde åt det som eventuellt är än viktigare egenskaper: prestanda, pris, m.m. Läs hela texten.

Jag blandar högt och lågt med länk- och lästips. Ett axplock helt enkelt.

1. Eye-tracking är inte jättenytt. Här får du en kort historik kring denna metod för marknadsundersökningar: A Brief History of Eye-Tracking. Notera att svenska företaget Tobii har den senaste tekniken inom området. Som vanligt gäller förstås att testmetoden kan användas på både fel och rätt sätt.
2. Video-/filmtjänsten Voddler suger fett. Peter Rosdahl sågar Voddler och jag kan inte annat än hålla med; förutom allt som Peter nämner så kan skulle jag kunna skriva spaltmeter om deras dåliga gränssnitt - men de är inte värda det.
3. Drupal är störst bland CMS-verktygen. Jag bestämde mig för Drupal för åtta år sedan när en amerikansk informationsarkitekt under en föreläsning berömde dem för deras vassa idéer inom taggning och kategorisering. Sedan dess har Drupal banat framgång efter framgång och körs på tre gånger så många webbplatser som konkurrenten Joomla (av de 10  000 populäraste sajterna enligt Alexa). Men handen på hjärtat, Wordpress -- som ännu inte kategoriseras som CMS -- körs i sin tur på 3 gånger fler stora sajter än Drupal.
4. Boken Piraterna släpps som pocket idag. För 41 kr får du en jättebra bakgrund och inblick i hur den svenska piratrörelsen utvecklats från cola-pimplande hackers till EU-parlamentariker, inklusive en tillbakablick och avslöjanden om filmundustrin i början av 1900-talet. Författarna Anders Rydell och Sam Sundberg har gjort ett fantastiskt research-jobb. (via EU-parlamentarikern Christian Engström)
5. Experter och entusiaster inom sociala medier driver arbete som informatörer utan gränser utan att tänka på det. En wiki [Helping Haiti tweak the tweet] har uppstått som förfinar syntaxen för Twitter-användare och ska det göra lättare att under katastrofer (inte minst den pågående hjälpinsatsen i Haiti) identifiera var, när och vad som behövs hjälp med. Självklart kan vem som helst bidra till denna innovation i katastrof-kommunikation.
6. Den kända stegen från Forrester som delar upp internet-användare i inactives, joiners, collectors, critics, med flera har fått en ny kategori: Conversationalists. Ett ytterligare tecken i tiden på att konversation är i en helt egen klass när det gäller att skapa värde och nytta.
7. Är vi för professionella? När blev professionalism viktigare än omtanke och medkänsla i våra yrkesliv. Skulle vi rent av må bättre med lite träning av vår förmåga till empati? Jag tror det. En bra artikel från Intelligent Life Magazine. (tips via Mikael Pawlo)
8. Facebook är läskigt. Gårdagens otäckheter på Facebook (i bra sammanfattning av Niclas Strandh) spär återigen på mina funderingar att lämna Facebook helt. Facebook ger en falsk trygghet av att vara privat, tillför väldigt lite värde (det är kul att hitta gamla kända ansikten men sen då?) och är numera ett fruktansvärt brus av statusuppdateringar -- i flertalet fall från en mångfald av källor som är helt tagna ur sitt sammanhang, bilduppladdningar och applikationer som Farmville som man hela tiden måste blockera. Trist.
9. Apple tar mycket plats just nu. Gartner har räknat ut att mobilapplikationer omsatte ca 4,2 miljarder USD under 2009. Och att Apple har 99% av marknaden (tips från Robin Hjelte). Det är klart att de drar uppmärksamhet till sig; inte bara av konsumenter utan av teknikjournalister. Och ibland kan man fråga sig om skriverierna om Apple inför en väntad lansering av en "iTablet" från Apple den 27:e januari verkligen är journalistik eller romantiska upprepningar av rykten, förklädda till journalistik: Anticipating the Apple Tablet: When journalism becomes fanfiction.

   Fast ibland är det bara kul: "Bild på Ballmer när han visar upp HP:s nya tablet på CES. VArför ser han ut som han vill döda någon?" (via @Tyskungen)

I övrigt noteras att Starbucks slår upp portarna i Sverige den 18 februari men du kan inte bara åka dit och ta en dubbel mocca latte frapuccino, du måste ändå köpa en flygbiljett först. Detta direkt från @Arlanda som nu också finns att prata med på Twitter, liksom @SJ_AB (som jag vann en kokbok av) och @Pressbyran som nyligen intresserade sig för mig(!)

Ha det bäst.

Just det: Du har väl inte glömt att rösta i Stora Bloggpriset. Rösta på dina favoriter senast fredag den 22 januari :)

Det absolut vanligaste kravet jag stöter på hos alla möjliga organisationer och företag handlar om sök. I dialoger om sajtens sökmotor blir det som ett eko tvärs över alla webbavdelningar i hela landet: "Vi vill att det ska funka som Google". Även om det låter och känns som en självklarhet att kopiera den största och mest framgångsrika sökmotorn, är det som att säga till snickaren: "Jag vill att gäst-toan ska funka som baja-majorna på Hultsfredsfestivalen."

Här kommer därför några anledningar till varför det kan vara farligt att tro att Googles sätt att söka är rätt för din webbplats. Det finns många fler, men vi kan väl börja här och så hoppas jag på fler bidrag, både för och emot, av dig som läser: Läs hela texten.

Många känner till att jag är kommunikationsvetare men få vet att jag i mina författarambitioner också läst kriminologi. Nu blev det förvisso bara tio poäng, men för säkerhets skull så friade jag också till en kriminolog. Till min förtjusning får jag alltså fortfarande anledning att prata brottsförebyggande teorier och jag har bland annat förstått att min fru och jag sysslar med exakt samma saker... fast tvärtom.

Rutinaktivitetsteorin inom kriminologi

Inom kriminologi citeras ofta rutinaktivitetsteorin, en teori som förklarar balansen mellan tre fenomen som krävs för att brott ska begås:

1. En motiverad gärningsman
2. Ett stödbegärligt objekt
3. Avsaknad av kapabla väktare

För att förebygga brott kan vi sedan använda dessa oss av dessa tre parametrar och försöka: Läs hela texten.

Det finns en förhoppning hos många webbansvariga att det ska finnas ett enkelt recept för hur en webbplats ska byggas för att bli framgångsrik. Många ägnar sig åt att söka efter idealreceptet. Andra jobbar med att hela tiden förbättra och förändra sitt eget hemmakok. Men det kanske är dags att se över ingredienserna?

Användbarhetstester har etablerat sig som ett självklart steg i projektarbeten. Ibland känns de som ett nödvändigt ont, många projektmedlemmar ser inte nyttan med dem. Och ärligt talat: det görs alltför mycket användbarhetstester som inte skapar någon som helst nytta. Så se upp för dessa varningstecken: Läs hela texten.

Den 4 november pratade jag om webbtrender för ett 20-tal personer, allt från programmerare till webbansvariga, och passade på att ställa min kompaktkamera på ett stativ och filma. Kvaliteten blev faktiskt hyfsad, så jag delar med mig av föreläsningen, både som video och slideshare.

OBS! Jag är lite häpen över hur mycket jag svär under den här presentationen; jag vet inte om det var målgruppen, nervositet eller dagsformen som gjorde det, men jag måste verkligen skärpa mig. Sedan saknas en del förtydliganden som jag ville få med, men det är onekligen lärorikt att kolla in sig själv. Håll till godo och var inte rädd för att ge mig återkoppling och kritik. Konversation ger kvalitet.

Filmen:

Per Axbom pratar om webbtrender, 4 november 2009 from axbom on Vimeo.

Bilderna från presentationen:

Den brittiska storbanken HSBC har tidigare gett sig in i sociala medier och webbkollaboration med kartläggningar, satsningar som HSBC Business Network, social media newsroom och crowdsourcing. Men den senaste satsningen på transparens från deras division First Direct visar att tidigare erfarenheter inte gett tillräckliga lärdomar.

Banken har lanserat en ny "live"-sajt som samlar in kommenterar från hela internet och visar upp dem, både kritiska, neutrala och positiva. Så här skriver de själva:

Our customers are writing about us all over the web and we want to embrace this, so we’re showing customer comments, good and bad, from websites, blogs and forums for everyone to see. We’re also encouraging uncensored feedback on a range of issues and we’re inviting everyone to participate in the conversation at www.firstdirect.com/live

Satsningen känns till en början hedervärd och ambitiös, med mätare som visar hur nöjda man är med banken; bubblor med positiva/negativa känslor, och listor med ord som associeras med banken i realtid. Men är det sant? Läs hela texten.

Jag är lite imponerad över möjligheten att hos Eniro nu kunna lägga upp länkar till mina konton på bland annat Facebook, Twitter och LinkedIn. Det ger mig mer synlighet men också en möjlighet att inför omvärlden styrka vilka konton som faktiskt tillhör mig; och kampanjen som ger mig möjlighet att vinna en iPhone är ju inte fel.

Eftersom jag blev rätt nöjd med själva annonsen lägger jag ut bildserien här så att de får lite mer synlighet och annonsen får kanske en röst från dig ;)

Tyvärr är genomförandet av kampanjen inte klockren. Jag lyckades aldrig lägga in länken till mitt LinkedIn-konto, vid första försöket kunde jag inte logga in på reklamfabriken för att skapa min annons till tävlingen, det tog många dagar innan annonsen sedan blev synlig och själva röstningsförfarandet lämnar en del att önska.

Avsaknad av förståelse för användarens situation

Vad sägs om att det är tvingande att lämna sin e-postadress för att kunna rösta, i syfte att förhindra automatiserade röster, utan någon som helst förklaring om varför man måste lämna sin e-postadress - och utan något som helst löfte om att adressen inte kommer användas i marknadsföringssyfte:

Man måste sedan aktivt klicka i ett mejl för att rösten ska gå igenom. Förmodligen Helt säkert hade det varit klokare med en textbaserad captcha, inte minst eftersom hela applikationen ändå ligger helt i Flash(!)

Nåväl. En kul idé är det; som tacksamt för mig också visar flera exempel på vikten av att testa och utveckla iterativt, att både interaktionsdesign och flöden måste planeras och kvalitetssäkras; och att fältstudier/research kanske inte är så dumt. Egentligen hade nog en handuppräckning i fikarummet gladeligen påvisat att röst-funktioner inte får kräva en e-postadress =)

Men regga gärna dina personliga länkar hos Eniro du också; och glöm såklart inte att rösta på min annons. Visst förtjänar jag väl en iPhone trots den bökiga röstprocessen.

Psst! Ett vidareutvecklingstips till Eniro: Det roligaste hade förstås varit om jag kunnat lägga in en chat som den på axbom.se (från Digsby), innebärandes att vem som helst som söker mig på Eniro kan börja chatta med mig direkt på min Eniro-sida om jag är online. Kanske nästa gång?

Jag arbetar mycket med design och logik av formulär på webben. Det gillar jag, eftersom det är formulären som är webbplatsens mest åtråvärda beståndsdel - den del som innebär att en besökare går från fönstershoppare till konvertering (utför något som ger värde för företaget/organisationen).

Jag tänkte dela med mig av två enkla exempel som jag stött på nyligen; som visar hur enkelt ett formulär kan råka bli en medioker funktion i stället för en vinstdrivande investering.

Observera att dessa exempel är något justerade för att inte lämna ut mina kunder.

Exempel 1. Fel text i närheten av sökrutan.

Det finns ett klassiskt exempel från Jared Spool där han beskriver hur deltagarna i en användartest av en klädbutik på nätet inte använder sökmotorn. Anledningen inser man efter lite kontextuella intervjuer är att det precis ovanför sökrutan ligger en annons för barnkläder. En majoritet av testpersonerna inbillar sig att sökmotorn gäller just bara barnkläder och därför ignorerar den.

Det här fenomenet är vanligare och mer förödande än man kan tro. Ta ert vanliga sökmotorfält och notera vilka komponenter som ligger i närheten av den. Det är idag vanligt att spränga in en sökmotorruta i övre högra hörnet, och allt oftare skippas någon form av förklarande text, eftersom "alla vet" vad en sökmotor gör.

I mitt exempel har en sökruta hamnat alltför nära länktexten till en kontaktsida. Inte helt ovanligt! Resultatet blir att många människor felaktigt antar att sökrutan används för att söka efter kontakter, och använder den alltså inte för att söka innehåll på sajten. Läs hela texten.